 |
||
Startsida
Aktiviteter
Bildgalleri
Historik
Styrelse |
||
|
Historien bakom Hullsta Gård |
||
|
Beställ ett exemplar av vår historik här. Folketshusstiftelsen Hullsta Gård ägs gemensamt av Byggnadsföreningen Folkets Hus och Sollefteå kommun. Bakgrunden står att finna så långt tillbaka i tiden som 1940-talets början. Bristen på offentliga samlings- och möteslokaler var vid tidpunkten stor i Sollefteå. Från fackligt håll såg man bristen på samlingslokaler som ett stort demokratiskt och praktiskt problem. Det var varken tillfredsställande eller i längden hållbart att genomföra fackföreningsmöten på caféer och konditorer. För att råda bot på problemen beslöt den fackliga centralorganisationen att ta ut en avgift från sina medlemmar, de lokala fackföreningarna, för att börja bygga upp en Folketshusfond. Tanken var att fonden skulle bli grundplåt för ett Folket Hus i Sollefteå. För såväl stadens föreningsliv, näringsliv som kulturliv saknades samlingslokaler. Inte minst för att kunna hävda sin ställning som militärort behövde Sollefteå samlings- och nöjeslokaler. Dessutom hade samtliga partier i stadsfullmäktige utfäst till stadens kultur- och teaterintresserade en s k A-scen med kapacitet att ta emot och sätta upp stora uppsättningar. I december 1944 lämnade E. Rydén, för den socialdemokratiska fullmäktigegruppen, in en motion till stadsfullmäktige där han hemställde att en kommitté med uppdrag att utreda behovet av allmänna samlingslokaler skulle tillsättas. Fullmäktige biföll motionen och 1945 tillsattes kommittén för ordnande av samlingslokaler. Sammankallande blev stadsbokhållare Per Hellkvist, sedermera stadskamrer och kanslichef. Han skulle komma att ha en central roll i arbetet med samlingslokalfrågan. Väl bevarad är hans korrespondens med bl a Folketshusföreningarnas Riksorganisation angående val av juridisk form. Så småningom beslöts att stiftelseformen skulle vara bäst lämpad samt att bildandet av en byggnadsförening skulle garantera insyn och offentlighet i stiftelsens verksamhet. I oktober 1950 beslutade Sollefteå fackliga centralorganisation, FCO, att i samverkan med Sollefteå stad lösa samlingslokalfrågan. Vid de första överläggningarna mellan staden och FCO refererade stadens företrädare till den fackliga fondbildningen och de möjligheter som den skapade. Vid den tiden fanns för föreningar goda möjligheter att erhålla förmånliga statliga lån vid byggande av allmänna samlingslokaler. Stadens behov av lokaler var av större omfattning än de fackliga organisationernas. Stadens företrädare menade att med hänsyn till de statliga förmåner som fanns för organisationer och föreningar skulle det vara ändamålsenligt för båda parter att i samverkan lösa behovet av lokaler i ett sammanhang. 1952 vidgades samlingslokalkommitténs uppdrag till att även omfatta varmbadhus. I staden fanns långtgående planer på att i anslutning till varandra uppföra lokaler för varmbadhus, teater, bio, bibliotek, barndaghem, fritidslokaler, mm. Under en tid deltog även kyrkan i samlingslokaldiskussionerna. 1953 uppvaktades försvarsminister Torsten Nilsson med syfte att utverka ett utvidgat statligt stöd för samlingslokaler med hänsyn till Sollefteås stora militära förläggningar. 1954 utses Frans Molin till ordförande för samlingslokalkommittén. Vid samma tidpunkt får arkitekt Gunnar Forszén, bördig från Sollefteå men verksam i Stockholm, i uppdrag att börja ta fram skisser och ritningar för samlingslokalerna. Staden framhöll att deras behov av lokaler var av en storlek och art, att de dels måste placeras centralt, dels behövde ett mer påkostat byggnadssätt. Av den anledningen reserverades stadens mest värdefulla tomt, den obebyggda delen av kvarteret Hullsta Gård, för ändamålet. De fackliga önskemålen var inte alls av den omfattningen, utan gällde enklare lokaler för föreningsmöten, kontors- och expeditionslokaler. I uppgörelsen mellan staden och FCO ingick att staden skulle stå för eventuellt driftsunderskott, då större delen av det tilltänkta projektet var kommunalt. I december 1956, efter 11 års arbete, överlämnade samlingslokalkommittén sitt utredningsförslag till stadsfullmäktige. Den 27 juni 1956 beslöt Sollefteå fackliga centralorganisation att på rekommendation från Folketshusföreningarnas Riksorganisation bilda Byggnadsföreningen Folkets Hus. Den fackliga centralorganisationens styrelse skulle utgöra interimsstyrelse samt skulle Byggnadsföreningen Folkets Hus disponera folketshusfonden. I december 1956 bildades Folketshusstiftelsen Hullsta Gård. Stiftelsen bestod av andelar. En andel skulle staden inneha och som prestation för denna skulle staden bekosta tomt, projektering, byggnation, inredning samt stå för eventuellt underskott. Övriga andelar kunde förvärvas av föreningar mot en fix kontantinsats som tillföll staden. Två föreningar anmälde intresse för att teckna andelar i stiftelsen. En av dessa blev dock tvungen att ta tillbaka sin anmälan på grund av att man saknade den kapitalinsats som krävdes. Till sist återstod endast Byggnadsföreningen Folkets Hus att tillsammans med staden bilda stiftelsen Hullsta Gård. Efter bordläggning och långvarig diskussion beslutade stadsfullmäktige i mars 1957 att staden skulle ingå i stiftelsen Hullsta Gård, anta dess stadgar samt till grundfonden betala in 500 000 kronor. Vid sammanträde i april 1957 beslutade Byggnadsföreningen Folkets Hus att ingå i stiftelsen, anta stadgarna och till dess grundfond anslå 100 000 kronor. I april samma år konstituerade styrelsen sig. Den bestod av tre ordinarie ledamöter och tre personliga suppleanter för staden, samt fyra ordinarie ledamöter och fyra personliga suppleanter för Byggnadsföreningen. När staden och FCO beslutade om samverkan i lokalfrågan utgick man ifrån riksdagens behandling av den s k medborgarhusfrågan. Där framgick att det var en kommunal angelägenhet att tillse att erforderliga lokaler fanns för föreningsverksamhet och kulturell verksamhet. I förutsättningarna för samverkan ingick alltså att staden skulle stå för eventuellt driftsunderskott. Under den tid som projektering och byggnation av Hullsta Gård pågick, förekom många ändringsyrkanden och krav om nedbantningar, dels från staden, dels från statens nämnd för samlingslokaler. Mer än 25 år efter det att de fackliga organisationerna påbörjat sin strävan mot ett Folkets Hus i Sollefteå står Hullsta Gård färdigt att börja brukas i december 1965. Historiken bygger, dels på en text av Gunnar Nyhlén, f d
styrelseledamot i Byggnadsföreningen Folkets Hus, dels på protokoll från
stiftelsen, staden och Byggnadsföreningen. |
|
Hullsta Gård Storgatan 69 - 75, Box 241, 881 25 Sollefteå 0620 - 10094 |
||